Tips/Verktyg

Hindrad som skyddsombud?

Vi listar lagarna och tipsar om vägar att gå

Upplever du att du hindras i ditt uppdrag som skyddsombud? Vi listar lagarna och tipsar om vägar att gå.

När arbetsgivaren hindrar dig som skyddsombud från att fullgöra dina uppgifter enligt arbetsmiljölagens regler har det skett en kränkning. Även om du, på grund av ditt uppdrag fått försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden har det skett en kränkning.

Ett hinder kan vara när skyddsombudet:

  • Vägras tillträde till lokal, avdelning eller område som ingår i skyddsområdet.
  • Inte får medinflytande i planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder, arbetsorganisation samt användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
  • Inte får medinflytande vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap. 2a § arbetsmiljölagen när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet (regelbundet undersöka arbetsförhållandena, riskbedöma, genomföra åtgärd, följa upp åtgärd), arbetsanpassning och rehabilitering.
  • Inte får ledighet för uppdraget.
  • Inte får handlingar, upplysningar och nödvändig information.
  • Inte får adekvat utbildning.

Eller om:

  • Arbetsgivaren ignorerar ett skyddsombudsstopp.
  • Arbetsgivaren inte aktivt underlättar ombudets uppdrag.

Skydd av skyddsombudet:

6 kap. 10 § arbetsmiljölagen

Om arbetsgivaren hindrar skyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter enligt arbetsmiljölagens regler har det skett en kränkning. Även när skyddsombudet på grund av sitt uppdrag fått försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden har det skett en kränkning.

Om det skett intrång i skyddsombudets eller i skyddskommittéledamotens uppdrag som skyddas i arbetsmiljölagen 6 kap. 10 och 15 §§, förtroendemannalagen (FML) och MBL kan arbetsgivaren vara skadeståndsskyldig. Den lokala fackliga organisationen ska då kräva skadestånd i en tvisteframställan enligt 6 kap. 11 § arbetsmiljölagen, 10 § FML och 64 § MBL.

Observera att du, om detta sker endast kan hävda din rätt genom förhandling via din lokala fackliga organisation, inte genom att lämna in en hänvändelse (6 6a).

Skydd av skyddskommittéledamot:

6 kap. 15 § arbetsmiljölagen

En ledamot av en skyddskommitté har samma skydd som ett skyddsombud ifråga om rätt till ledighet för uppdraget, skydd mot försämrade anställningsvillkor och arbetsförhållanden samt även samma skydd mot hinder och kränkningar i sitt uppdrag.

Ett hinder kan vara när ledamoten inte får medinflytande innan arbetsgivaren beslutar i frågor som berör arbetstagarnas arbetsmiljö, exempelvis:

  • Företagshälsovård.
  • Handlingsplaner enligt 3 kap. 2a § arbetsmiljölagen.
  • Planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av ändrad arbetsorganisation samt användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
  • Upplysning och utbildning rörande arbetsmiljö.
  • Arbetsanpassnings- och rehabilitering på arbetsstället.

Facklig förtroendeman. Förtroendemannalagen:

Skyddsombud och ledamot av skyddskommitté utsedda av fackförbundet skyddas av förtroendemannalagen (FML) mot trakasserier av arbetsgivaren. Arbetsmiljölagen skyddar även mot trakasserier från övriga anställda och konkurrerande arbetstagarorganisationer.

Förtroendemannalagen ger också skyddsombudet rätt till lämpligt utrymme för att förvara handlingar och lämplig lokal för möte med de anställda.

Arbetsgivaren ska varsla förbundet och underrätta skyddsombudet senast två veckor före en förändring av skyddsombudets arbets- eller anställningsförhållanden. Ett skyddsombud är en facklig förtroendeman och har ett förstärkt anställningsskydd vid arbetsbrist.

Den lokala fackliga organisationen kan använda sig av tolkningsföreträde enligt 9 § förtroendemannalagen när det gäller bland annat tillträdesrätt, rätt att disponera lokal och utrymme, rätt till ledighet och rätt till fortsatt arbete vid driftsinskränkningar. Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal förs normalt förhandlingar på lokal och central nivå för att därefter vid oenighet väcka talan i Arbetsdomstolen.

Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal förs förhandlingar endast på en nivå (lokal) och talan väcks i tingsrätt. Om tvistefrågan rör förhållandet mellan skyddsombudet och annan arbetstagare eller den som råder över främmande arbetsställe ska talan väckas i tingsrätt.

Föreningsrättskränkning:

Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

Om arbetsgivaren agerar gentemot skyddsombudet eller ledamot av skyddskommittén på grund av att dennes fackliga uppdrag kan det innebära att skyddsombudets och fackförbundets föreningsrätt kränks.

Tidsgränser för tvister:

Rättigheten att gå till domstol har tidsgränser. I arbetsmiljölagen 6 kap. 12 § finns två tidsgränser. Motparten ska inom fyra månader från det att händelsen inträffade underrättas om att man vill ta upp en tvist. När lokal och central tvisteförhandling avslutats har facket fyra månader på sig att väcka talan i domstol.

Lokal förhandling enligt medbestämmandelagen 64 § ska begäras inom fyra månader efter det att facket fått kännedom om frågan eller senast inom två år efter händelsen.

Källa: lo.se

Taggar
Back to top button
Close

Adblock upptäckt

Vänligen överväg att stötta oss genom att inaktivera din adblocker.