Tips/Verktyg

Rättspraxis: Skyddsombudens rättsliga ställning

AD (Arbetsdomstolen) har prövat skyddsombudens rättsliga ställning. Här tar vi upp två olika exempel.

AD 1998 nr 108 (Samarbetsfallet)

Ett skyddsombud, som även var klubbordförande sades upp och stängdes av. Tvisten handlade om uppsägningen var en föreningsrättskränkning enligt 8 § MBL, om den var sakligt grundad och om avstängningen stred mot anställningsskyddslagen. Orsaken ska ha varit samarbetsproblem.

Enligt förbundet ska skyddsombudet ha påpekat att ett kok inte var upptaget. Skyddsombudet tog kontakt med arbetsgivaren och berättade om bristen. Därefter ska en ordväxling ha ägt rum och arbetsgivaren hävdade att orsaken till uppsägningen var att skyddsombudet uppträtt aggressivt och saknade kompromissvilja.

Arbetsdomstolen fann att skyddsombudet inte var utan skuld, men att bolaget genom sin underlåtenhet att agera måste anses som medansvarigt för att samarbetsproblemen förvärrades.

Skyddsombudet fick 60 000 kronor i skadestånd med anledning av uppsägningen och 15 000 kronor i allmänt skadestånd med anledning av avstängningen.

Kommentarer:

AD ogiltigförklarade uppsägningen, men också påståendet om föreningsrättskränkning. AD uppgav att en avstängning inte får ske om det inte finns särskilda skäl.

AD 1997 nr 57 (Ambulansfallet)

Några skyddsombud ska ha vänt sig till ett landstings tillsynsorgan och klagat på sin arbetsgivare. De sades upp. Tvisten gällde om skyddsombuden hade varit illojala och om det var grund för uppsägning. Ett företag utförde ambulanskörning i privat regi och tre skyddsombud samt ett antal arbetstagare vände sig till företagets ledning för att påtala brister med ambulanserna. Ledningen vidtog inte några åtgärder, utan ska ha bemött de som klagat på ett otrevlig sätt.

För att få stöd för sina krav på förbättringar vände sig skyddsombuden till den chef som hade det medicinska ansvaret för ambulanssjukvården inom landstinget. Ett av skyddsombuden lämnade också över en dagbok till arbetstagarnas facktidning som innehöll kritik mot bolaget. Detta ska ha lett till att bolaget sade upp skyddsombuden, med anledning av illojalitet och att de brutit mot tystnadsplikten.

Arbetsdomstolen kom fram till att det inte fanns några allvarliga fel i fordonsparken, men de var kritiska till hur ledningen hade bemött de anställda. AD fann inte att anmälan till den chef som hade det medicinska ansvaret för ambulanssjukvården utgjorde saklig grund för uppsägning.

AD hänvisade också till ILO:s konvention (nr 158), som enligt AD,

”underkänner uppsägningar som sker av det skälet att arbetstagare ställt sig bakom en anmälan till myndighet”.

Skyddsombudet som lämnade över dagboken till förbundstidningen fick 30 000 kronor i allmänt skadestånd. De två andra skyddsombuden fick 60 000 kronor vardera.

Kommentarer:

Domen bekräftar att skyddsombud har rätt att vända sig till olika tillsynsorgan och att det inte kan utgöra saklig grund för uppsägning.

Källa: Maria Steinberg, Skyddsombudsrätt (2018)

Taggar
Back to top button
Close

Adblock upptäckt

Vänligen överväg att stötta oss genom att inaktivera din adblocker.