Debatt/Insändare

Resultatstyrning försämrar den psykosociala arbetsmiljön

I en kunskapssammanställning från Arbetsmiljöverket skriver Nanna Gillberg om de nya sätten att organisera arbete och betydelsen detta har för arbetsmiljö och hälsa.

Det är en nyttig läsning som vi har tagit del av och där vi fastnade för dessa styrningsformer inom områden där arbetet handlar om människor, vilket enligt Gillberg (2018) kan få negativa konsekvenser för arbetsmiljö och arbetsrelaterad hälsa. Enligt Lindvert (2006) kan systemen med målstyrning och resultatuppföljning leda till att fokus hamnar på att göra saker på rätt sätt snarare än att göra rätt saker.

Inom hemtjänsten eller äldreomsorgen kan vi hitta exempel där dessa resonemang kan tillämpas. Inom hemtjänsten ska varje arbetsuppgift redovisas tillsammans med tidsåtgång i minuter. För att nå denna målsättning används en rad olika system som lokala planerings- och tidsrapporteringssystem som med hjälp av GPS-övervakning informerar arbetsgivaren om var arbetstagaren är och hur lång tid som spenderas hos varje brukare.

Vad varje besök loggar vårdgivaren in, dokumenterar alla aktiviteter och avslutar med att logga ut.

Den vårdgivaren som tillbringar precis så mycket tid hos brukaren som stipuleras av standardmallen anses göra ett bra jobb, medan den som lägger ner mer eller mindre tid anses göra ett mindre bra jobb.

Värderingen tar inte hänsyn till växlingar i brukarens behov och om brukaren av någon anledning skulle behöva extra hjälp bedöms vårdgivarens insats som bättre om hen följer det ordinarie schema utan att ta hänsyn till detta än om hen tillgodoser behovet av extra hjälp.

Överensstämmelsen mellan standardiserade tidsangivelser och tidsåtgång hos brukaren blir således ett mått på tjänstens kvalitet, trots att detta inte säger något om själva innehållet i tjänsten. Gillberg skriver att hemtjänsten präglas av motstridiga logiker: en ekonomisk logik och en omsorgslogik. Resultatstyrningen som mäter kvantitet snarare än kvalitet är problematisk ur ett arbetsmiljöperspektiv och när den operativa verksamheten detaljstyrs minskar arbetsutövarens möjligheter att utifrån sin professionella erfarenhet fatta egna beslut som är anpassade till brukarens behov. Detta kan minska motivationen och försämra den psykosociala arbetsmiljön.

Länk till kunskapssammanställningen hittar du här.

Källa: Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning 2018:2, Nanna Gillberg, 2018.

Läs också
Close
Back to top button

Adblock upptäckt

Vänligen överväg att stötta oss genom att inaktivera din adblocker.