SkyddsombudTips/Verktyg

Skyddsombudsrätt: En översikt

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

En översikt:

Reglerna om skyddsombud finns främst i det sjätte kapitlet (KAP 6 AML), i arbetstidslagen (ATL) och i arbetsmiljöförordningen (AMF).
Det finns flera slag av skyddsombud:

  • lokala skyddsombud (2 § KAP 6 AML)
  • regionala skyddsombud (2 § KAP 6 AML)
  • huvudskyddsombud (3 § KAP 6 AML)
  • studerandeskyddsombud (17 § KAP 6 AML)
  • elevskyddsombud (18 § KAP 6 AML)

Skyddsombudens övergripande uppgifter är att företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, verka för en tillfredsställande arbetsmiljö och bevaka att det finns tillräckliga skydd för risker i arbetsmiljön och över att arbetsgivaren genomför systematiskt arbetsmiljöarbete (4 § KAP 6 AML).

Skyddsombuden ska företräda arbetstagarna. De är arbetstagarnas representant, talesman, försvarsadvokat och språkrör när det gäller arbetsmiljön i förhållande till arbetsledarna, cheferna, personalkonsulenten, skyddskommittén, företagshälsovården och Arbetsmiljöverket. Sedan 2010 har de även rätt att företräda inhyrda arbetstagare och entreprenadanställda i vissa fall (4, 6 a och 7 §§ AML).

Arbetsgivaren har en skyldighet att underrätta skyddsombuden om förändringar av betydelse för arbetsmiljön inom ombudets område (4 § KAP 6 AML). Skyddsombuden har rätt att ta del av de handlingar som behövs, som exempelvis:

  • få kopior av skriftliga meddelanden som lämnats till arbetsgivaren av Arbetsmiljöverket
  • få kopia av arbetsskadeanmälan

Skyddsombuden har rätt att avbryta ett visst arbete, så som:

  • omedelbar fara för arbetstagares liv eller hälsa
  • ensamarbete ur skyddssynpunkt
  • brott mot förbud (7 § KAP 6 AML)
Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Taggar

Adblock upptäckt

Vänligen överväg att stötta oss genom att inaktivera din adblocker