Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: En översikt

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

En översikt:

Reglerna om skyddsombud finns främst i det sjätte kapitlet (KAP 6 AML), i arbetstidslagen (ATL) och i arbetsmiljöförordningen (AMF).
Det finns flera slag av skyddsombud:

  • lokala skyddsombud (2 § KAP 6 AML)
  • regionala skyddsombud (2 § KAP 6 AML)
  • huvudskyddsombud (3 § KAP 6 AML)
  • studerandeskyddsombud (17 § KAP 6 AML)
  • elevskyddsombud (18 § KAP 6 AML)

Skyddsombudens övergripande uppgifter är att företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, verka för en tillfredsställande arbetsmiljö och bevaka att det finns tillräckliga skydd för risker i arbetsmiljön och över att arbetsgivaren genomför systematiskt arbetsmiljöarbete (4 § KAP 6 AML).

Skyddsombuden ska företräda arbetstagarna. De är arbetstagarnas representant, talesman, försvarsadvokat och språkrör när det gäller arbetsmiljön i förhållande till arbetsledarna, cheferna, personalkonsulenten, skyddskommittén, företagshälsovården och Arbetsmiljöverket. Sedan 2010 har de även rätt att företräda inhyrda arbetstagare och entreprenadanställda i vissa fall (4, 6 a och 7 §§ AML).

Arbetsgivaren har en skyldighet att underrätta skyddsombuden om förändringar av betydelse för arbetsmiljön inom ombudets område (4 § KAP 6 AML). Skyddsombuden har rätt att ta del av de handlingar som behövs, som exempelvis:

  • få kopior av skriftliga meddelanden som lämnats till arbetsgivaren av Arbetsmiljöverket
  • få kopia av arbetsskadeanmälan

Skyddsombuden har rätt att avbryta ett visst arbete, så som:

  • omedelbar fara för arbetstagares liv eller hälsa
  • ensamarbete ur skyddssynpunkt
  • brott mot förbud (7 § KAP 6 AML)
Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Skyddsombud får inte hindras

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Skyddsombuden får inte hindras (6 kap. 10§ AML):
Vare sig arbetsgivaren eller arbetstagarna får hindra skyddsombuden. Den som hyr in arbetstagare får inte hindra deras skyddsombud att besöka arbetsstället. Lagen är tydlig:

”Skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter”.

Om ett skyddsombud företräder en arbetstagare som utför arbete på ett arbetsställe över vilket dennes arbetsgivare inte råder är den arbetsgivare som råder över arbetsstället skyldig att låta skyddsombudet få tillträde dit i den omfattning som ombudet behöver för att fullgöra sitt uppdrag.

Skyddsombud får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor. När uppdraget upphör ska arbetstagaren vara tillförsäkrad arbetsförhållanden och anställningsvillkor, vilka överensstämmer med eller är likvärdiga med dem som skulle ha rått om han ej hade haft uppdraget.

Skadestånd

Ett skyddsombud har rätt till skadestånd om det hindras. De kan anses hindrade, om de inte får delta i olika slag av planering som har betydelse för arbetsmiljön. De har också rätt till skadestånd, om de kan bevisa att arbetsgivaren ger skyddsombuden lägre lön pga uppdraget. För att ett skyddsombud ska ha rätt till skadestånd måste en skada ha uppstått. Vid bedömningen ska hänsyn tas inte bara till om skyddsombudet har lidit ekonomisk skada eller inte fått löneförhöjning på grund av uppdraget, utan också om skyddsombudet kränkts på andra sätt i sitt uppdrag, exempelvis inte fått delta i planeringen. Om det är flera som är ansvariga för skadan ska skadeståndet fördelas.

Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Rättsskydd

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Rättsskydd:
Skyddsombuden har i sitt uppdrag ett särskilt rättsskydd.
Det omfattar:

  • Rätt till erforderlig utbildning (4 §)
  • Rätt till ledighet (5 §)
  • Rätt till lön (5 §)
  • Rätt att inte hindras (10 §)
  • Tillträdesrätt till ”främmande” arbetsplatser (10 §)
  • Rätt att inte få sämre arbetsförhållanden eller anställningsvillkor under eller efter uppdraget (10 §)
  • Rätt till skadestånd i vissa fall (11 §)
  • Befrielse från skadestånd vid skyddsombudsstopp (7 §)
  • Skydd enligt förtroendemannalagen, om kollektivavtal finns (16 §)
  • Rätt att få sitt namn uppsatt på ett anslag på arbetsstället eller att det blir känt på annat sätt (10 § AMF)

De som valt skyddsombuden är skyldiga att skriftligen underrätta arbetsgivaren (10 § AMF).
De som valt skyddsombuden har rätt att avskilja dem från uppdraget (6 § AMF).
Skyddsombuden har en rättslig skyldighet. De omfattas av reglerna om tystnadsplikt och sekretess (7 kap. 13 §).

Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Rätt att yttra sig

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Rätt att yttra sig:
Skyddsombuden har rätt att lämna yttrande i vissa fall.

  • Kameraövervakning (Lag 1998:150): Om övervakningen avser en arbetsplats ska yttrande från skyddsombud, skyddskommitté eller en organisation som företräder de anställda på arbetsplatsen vara bifogat i ansökan.
  • Asbest (AFS 2006:1): Skyddsombuden ska yttra sig då arbetsgivaren söker tillstånd att bearbeta asbest och material som innehåller asbest vid forskning, utveckling och analys samt vid rivning och bearbetning (14-16 §§).
  • Bekämpningsmedel (AFS 2012:6): Den arbetsgivare eller företag som ska arbeta med bekämpningsmedel ska söka tillstånd. Till detta ska det bifogas yttrande från skyddsombud.
  • Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2000:5): För tillstånd krävs yttrande från skyddsombud.
  • Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19): Skyddsombudet ska yttra sig innan arbetsgivaren sänder in ansökan om tillstånd.
  • Minderåriga (AFS 2012:3): Om det finns ett skyddsombud eller elevskyddsombud ska ombuden få möjlighet att yttra sig över valet av arbetsuppgifter för minderåriga (4 §).
Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Rätt till information

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Rätt till information (6 kap. 6§ AML):
Skyddsombuden har rätt att bli informerade.
Regeringen har framhållit att ”skyddsombuds rätt till information kan vara mer vidsträckt än informationsrätten enligt medbestämmandelagen”.

För att skyddsombudets uppdrag ska bli meningsfullt måste de få ta del av olika handlingar och få information av arbetsgivaren. Enligt förarbetena bör de i princip ha befogenhet att ta del av alla handlingar och upplysningar som arbetsgivaren har gällande arbetsmiljön”.

Exempel på sådana handlingar kan vara statistik över arbetsskador och sjukfrånvaro, arbetshygieniska arbetsmedicinska utredningar, förteckningar över minderåriga, meddelanden från tillsynsorgan, intyg över besiktningar, planlösningar, tillbud och en översikt av arbetsgivarens arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet (vid tio eller fler anställda måste arbetsgivaren dokumentera arbetet årligen).

Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Rätt till ledighet

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Rätt till ledighet (6 kap. 5§ AML):
Skyddsombud behöver vara lediga för att kunna utföra sina uppdrag.
Skyddsombud har rätt till den ledighet som fordras och kan delas in i två typer:

  • Ledighet vid akuta situationer
  • Löpande skyddsarbete

Bristande tid ska i princip inte lägga hinder i vägen för skyddsombuden att fullgöra sina viktiga uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Ett skyddsombud måste kunna gå ifrån sitt arbete för att fullfölja sitt uppdrag.

Exempel på ledigheter som inte är akuta kan vara då skyddsombuden har behov att:

  • Utbilda sig
  • Samtala med de arbetstagare som de företräder
  • Samtala med den närmaste arbetsledaren
  • Genomföra skyddsronder
  • Delta i skyddskommittén
  • Medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet
  • Läsa in handlingar före möten
  • Ägna tid åt visst efterarbete efter möten
  • Medverka som stöd vid rehabiliteringssamtal
  • Samråda med arbetsgivaren vid anmälan om arbetsskada
  • Medverka vid inspektioner från Arbetsmiljöverket
  • Kontakta olika statliga myndigheter, som exempelvis Arbetsmiljöverket

Det kan vara svårt för arbetsgivaren att förstå hur mycket ledig tid som ett skyddsombud behöver för att uppfylla sitt uppdrag. Det kan därför vara värdefullt om skyddsombudet gör en lista på vilka uppgifter som uppdraget innebär och ungefär hur lång tid dessa tar.

Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Skyddsområde

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Skyddsområde (6 kap. 4§ AML):
Ett skyddsområde är det område inom vilket skyddsombudet verkar. Bakgrunden till att ha ett visst område var att skyddsombuden inte alltid visste vilka de skulle företräda. Det ledde till att SAF och LO 1942 införde begreppet skyddsområde i sin första överenskommelse om säkerhet. Varje skyddsombud skulle ha sitt område.

Skyddsombuden ska inom sitt område bevaka att arbetsgivaren inte bryter mot arbetsmiljölagen eller gällande föreskrifter och att arbetsgivaren uppfyller lagens krav om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Skyddsombuden ska utses för ett skyddsområde som de känner till. Vid indelningen ska hänsyn tas till arbetsställets storlek, arbetets natur och arbetsförhållandena i övrigt. Finns det fler fackliga organisationer på en och samma arbetsplats ska de samråda om indelningen i skyddsområden. Kan de inte komma överens kan en kontakt tas med arbetsgivaren och i sista hand med Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivarens underrättelseplikt är begränsat till det skyddsombud som är verksamt inom det skyddsområde som berörs. Enligt 6 kap. 6 a§ AML kan skyddsombuden begära undersökning (exempelvis psykosociala) av förhållandena inom sitt speciella skyddsområde.

Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Hänvändelserätten

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Hänvändelserätten (6 kap. 6a§ AML):
Till skillnad från skyddsombudsstopp finns vid en framställning enligt 6 kap. 6a§ AML inget krav på att Arbetsmiljöverket fattar ett beslut direkt. Därför kan handläggningen pågå under en viss tid och innefatta flera brevväxlingar och förrättningar.

Arbetsmiljöverket ska undersöka om skyddsombudens framställan innehåller ett krav på ingripande och inte endast är en handling för kännedom eller för att få råd. De ska även kontrollera att framställan gjorts av behörigt skyddsombud för det aktuella arbetsstället och om skyddsombudet först har vänt sig till arbetsgivaren för att få rättelse. Framkommer det att skyddsombudet inte har tagit kontakt med arbetsgivaren först kan hänvändelsen avvisas. Skyddsombuden har alltid rätt att återkalla sin framställan.

Stegen innan hänvändelsen (6 6a) kan användas är:

  • Informera närmsta chef om problematiken.
  • Utför inte chefen någon åtgärd kan man gå till nästa chef (oftast förvaltningschef inom kommuner och VD inom privata aktörer samt ordförande inom föreningar).
  • Utförs det ändå inga åtgärder finns det skäl att lämna en hänvändelse till arbetsgivaren.
  • Utför arbetsgivaren ändå inga eller otillräckliga åtgärder baserat på svaret man får kan hänvändelsen skickas till Arbetsmiljöverket.
Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Stopprätten

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Stopprätten (6 kap. 7§ AML):
Skyddsombud har rätt att stoppa ett visst arbete. Visst arbete betyder att stoppen ska avgränsas och endast gälla det arbete som orsakar den omedelbara faran.

En arbetsmiljöutredning beskrev exempel på stopprätt. ”Visst arbetsutrymme” där risk finns för ”gasförekomst eller liknande” och ett annat där risk för kroppsskada föreligger.
Skyddsombuden har sedan 2010 även rätt att stoppa inhyrda arbeten.

Skyddsombuden har rätt att stoppa ett ensamarbete ur skyddssynpunkt. Det är mycket lägre krav än omedelbar och allvarlig fara. Det beror på att ensamarbete innebär en speciell risk. Enligt en undersökning uppgav skyddsombuden att ensamarbete låg bakom 14% av alla stopp. Det flesta stopp innebar risk för rån vid ensamarbeten inom handeln.

Observera att skyddsombuden alltid ska, om tid finns, meddela arbetsgivaren om tilltänkta åtgärder innan stoppet. Förutsättningen är att tid finns. Även kallat för ”hot om stopp”.

Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.