Kategorier
Nyheter

Rättspraxis: Skyddsombuds planerings- och informationsrätt

AD (Arbetsdomstolen) har prövat skyddsombudens planeringsrätt och rätten att få del av olika slag av handlingar. Här tar vi upp två olika exempel.

AD 2007 nr 70 (Planeringsfallet)

Ett huvudskyddsombud bjöds inte in att delta i planeringen vid ändringen av ett personalutrymme. Information hade getts till facket enligt 19 § MBL och förhandlingen hade slutat i oenighet. Trots detta inleddes ändringen av lokalen. Ett samrådsmöte hölls dock senare som huvudskyddsombudet bjöds in till via en uppmaning från den fackliga organisationen. Huvudskyddsombudet deltog varpå arbetsgivaren ansåg att de hade bjudit in skyddsombudet även om det var vid ett senare tillfälle.

AD redogjorde för de regler som gäller enligt 6 kap. 4 § AML. Skyddsombud har rätt att delta i planeringen i varje stadium som är av betydelse ur arbetsmiljösynpunkt (prop. 1976/77:149 s. 336). AD fann att huvudskyddsombudet helt undandragits

”möjlighet att delta i planeringen av lokaländringarna innan dessa i praktiken börjat genomföras genom att bolaget lät ta bort det befintliga mat- och pausutrymmet”.

AD fann att bolaget hade hindrat skyddsombudet genom att bryta både mot 6 kap. 4, 6, 10 och 11 §§ AML och 3 § Förtroendemannalagen. AD påminde om att både MBL och AML måste iakttas samtidigt (AD 1980:4).

Huvudskyddsombudet erhöll 35 000 kronor i skadestånd och den fackliga organisationen erhöll lika mycket.

Kommentar:

Ett skyddsombud har rätt att delta i planeringen även om medbestämmandeförhandlingar ska eller har genomförts.

AD 2014 nr 48 (Servicebilar)

Frågan handlade om ett lokalt skyddsombud, som också var huvudskyddsombud hade rätt att delta i planeringen då servicebilar köptes in centralt av huvudkontoret.

Den fackliga organisationen ansåg att huvudskyddsombudet på filialen (som även var lokalt skyddsombud) hade hindrats då bolaget köpt in servicebilar utan att skyddsombudet varit delaktig i processen.

Arbetsdomstolen slog fast att uppdraget som skyddsombud är knutet eller bundet till ett arbetsställe. Beslutet om vilka bilar som skulle köpas in fattades inte vid det arbetsställe där skyddsombudet var verksam, utan fattades centralt. AD fann att skyddsombudet inte hade hindrats.

Kommentarer:

Slutsatsen är att ett skyddsombud från ett arbetsställe inte har rätt att delta i planeringen på ett annat arbetsställe, även om de arbetstagare som ombudet företräder berörs av beslutet. Domen ger ett intryck av att de enda som har rätt att delta i planeringen är skyddsombud som företräder arbetstagarna på det centrala arbetsstället.

Källa: Maria Steinberg, Skyddsombudsrätt (2018)
Kategorier
Nyheter

Hindrad som skyddsombud?

Upplever du att du hindras i ditt uppdrag som skyddsombud? Vi listar lagarna och tipsar om vägar att gå.

När arbetsgivaren hindrar dig som skyddsombud från att fullgöra dina uppgifter enligt arbetsmiljölagens regler har det skett en kränkning. Även om du, på grund av ditt uppdrag fått försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden har det skett en kränkning.

Ett hinder kan vara när skyddsombudet:

  • Vägras tillträde till lokal, avdelning eller område som ingår i skyddsområdet.
  • Inte får medinflytande i planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder, arbetsorganisation samt användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
  • Inte får medinflytande vid upprättande av handlingsplaner enligt 3 kap. 2a § arbetsmiljölagen när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet (regelbundet undersöka arbetsförhållandena, riskbedöma, genomföra åtgärd, följa upp åtgärd), arbetsanpassning och rehabilitering.
  • Inte får ledighet för uppdraget.
  • Inte får handlingar, upplysningar och nödvändig information.
  • Inte får adekvat utbildning.

Eller om:

  • Arbetsgivaren ignorerar ett skyddsombudsstopp.
  • Arbetsgivaren inte aktivt underlättar ombudets uppdrag.

Skydd av skyddsombudet:

6 kap. 10 § arbetsmiljölagen

Om arbetsgivaren hindrar skyddsombudet från att fullgöra sina uppgifter enligt arbetsmiljölagens regler har det skett en kränkning. Även när skyddsombudet på grund av sitt uppdrag fått försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden har det skett en kränkning.

Om det skett intrång i skyddsombudets eller i skyddskommittéledamotens uppdrag som skyddas i arbetsmiljölagen 6 kap. 10 och 15 §§, förtroendemannalagen (FML) och MBL kan arbetsgivaren vara skadeståndsskyldig. Den lokala fackliga organisationen ska då kräva skadestånd i en tvisteframställan enligt 6 kap. 11 § arbetsmiljölagen, 10 § FML och 64 § MBL.

Observera att du, om detta sker endast kan hävda din rätt genom förhandling via din lokala fackliga organisation, inte genom att lämna in en hänvändelse (6 6a).

Skydd av skyddskommittéledamot:

6 kap. 15 § arbetsmiljölagen

En ledamot av en skyddskommitté har samma skydd som ett skyddsombud ifråga om rätt till ledighet för uppdraget, skydd mot försämrade anställningsvillkor och arbetsförhållanden samt även samma skydd mot hinder och kränkningar i sitt uppdrag.

Ett hinder kan vara när ledamoten inte får medinflytande innan arbetsgivaren beslutar i frågor som berör arbetstagarnas arbetsmiljö, exempelvis:

  • Företagshälsovård.
  • Handlingsplaner enligt 3 kap. 2a § arbetsmiljölagen.
  • Planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser, arbetsmetoder och av ändrad arbetsorganisation samt användning av ämnen som kan medföra ohälsa eller olycksfall.
  • Upplysning och utbildning rörande arbetsmiljö.
  • Arbetsanpassnings- och rehabilitering på arbetsstället.

Facklig förtroendeman. Förtroendemannalagen:

Skyddsombud och ledamot av skyddskommitté utsedda av fackförbundet skyddas av förtroendemannalagen (FML) mot trakasserier av arbetsgivaren. Arbetsmiljölagen skyddar även mot trakasserier från övriga anställda och konkurrerande arbetstagarorganisationer.

Förtroendemannalagen ger också skyddsombudet rätt till lämpligt utrymme för att förvara handlingar och lämplig lokal för möte med de anställda.

Arbetsgivaren ska varsla förbundet och underrätta skyddsombudet senast två veckor före en förändring av skyddsombudets arbets- eller anställningsförhållanden. Ett skyddsombud är en facklig förtroendeman och har ett förstärkt anställningsskydd vid arbetsbrist.

Den lokala fackliga organisationen kan använda sig av tolkningsföreträde enligt 9 § förtroendemannalagen när det gäller bland annat tillträdesrätt, rätt att disponera lokal och utrymme, rätt till ledighet och rätt till fortsatt arbete vid driftsinskränkningar. Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal förs normalt förhandlingar på lokal och central nivå för att därefter vid oenighet väcka talan i Arbetsdomstolen.

Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal förs förhandlingar endast på en nivå (lokal) och talan väcks i tingsrätt. Om tvistefrågan rör förhållandet mellan skyddsombudet och annan arbetstagare eller den som råder över främmande arbetsställe ska talan väckas i tingsrätt.

Föreningsrättskränkning:

Lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL).

Om arbetsgivaren agerar gentemot skyddsombudet eller ledamot av skyddskommittén på grund av att dennes fackliga uppdrag kan det innebära att skyddsombudets och fackförbundets föreningsrätt kränks.

Tidsgränser för tvister:

Rättigheten att gå till domstol har tidsgränser. I arbetsmiljölagen 6 kap. 12 § finns två tidsgränser. Motparten ska inom fyra månader från det att händelsen inträffade underrättas om att man vill ta upp en tvist. När lokal och central tvisteförhandling avslutats har facket fyra månader på sig att väcka talan i domstol.

Lokal förhandling enligt medbestämmandelagen 64 § ska begäras inom fyra månader efter det att facket fått kännedom om frågan eller senast inom två år efter händelsen.

Källa: lo.se
Kategorier
Nyheter

Råd och rön om 6 6a

Hur ska ni lämna in en 6 6a? När kan ni lämna in en 6 6a? Vad kan ni göra med en 6 6a? Nedan försöker vi reda ut detta.

Om en arbetstagare eller du som skyddsombud upptäcker risker i arbetsmiljön tar ni kontakt med arbetsgivaren och ber att riskerna rättas till. Oftast räcker det för att arbetsgivaren ska göra vad som behövs för att arbetsmiljön ska bli bra. Som arbetstagare vänder du dig till ditt skyddsombud om chefen inte agerar.

Om denna kontakt inte räcker kan du som skyddsombud behöva använda din rätt att begära åtgärder. Det gör du med stöd av 6 kap. 6a § arbetsmiljölagen när det gäller arbetsmiljöfrågor och 19a § arbetstidslagen när det gäller mertid, extra övertid och nödfallsövertid.

Notera: Du kan inte begära att Arbetsmiljöverket ingriper i samverkansfrågor, till exempel att du inte får ut handlingar som du begärt från arbetsgivaren, att du upplever dig hindrad från att utöva ditt uppdrag som skyddsombud, att arbetsgivaren inte informerar tillräckligt om sina planer för verksamhetens ekonomi eller produktion, att personalen inte litar på arbetsgivaren eller upplever att arbetsgivaren straffar kritik med uteblivna löneökningar, uteblivna befordringar och liknande. Det är frågor du kan ta upp med de fackliga organisationerna på din arbetsplats.

Så här gör du som skyddsombud en begäran om åtgärder:

  1. Sök upp arbetsgivaren och påtala de risker du ser i arbetsmiljön. Försök alltid i första hand lösa frågan tillsammans genom dialog.
  2. Om inte detta räcker så kan du skriva ett brev, eller ett mejl till arbetsgivaren där du mycket tydligt och konkret beskriver riskerna i arbetsmiljön eller när det gäller mertid, extra övertid och nödfallsövertid och vad du vill att arbetsgivaren ska göra för åtgärder. Åtgärderna kan både vara att undersöka arbetsmiljön och/eller rätta till en konkret brist. Ju tydligare och mer konkret du beskriver riskerna och vad du vill att arbetsgivaren ska göra – desto bättre!
  3. Skriv i brevet att du använder din rätt enligt 6 kap 6a§ arbetsmiljölagen (eller 19a arbetstidslagen) och när du senast vill ha ett svar av arbetsgivaren. Det är viktigt att du inte sätter svarstiden för snävt, utan ger arbetsgivaren en rimlig tid att lämna sitt svar eller göra åtgärder.
  4. Lämna över dokumentet till arbetsgivaren och be hen att skriva under att hen har tagit emot begäran om åtgärder. Vill inte arbetsgivaren skriva under kan du vända dig till Arbetsmiljöverket och begära att de ingriper. Observera att du inte ska skicka din begäran för kännedom till myndigheten, utan enbart lämna över dokumentet till arbetsgivaren.
  5. Innan svarstiden är slut ska arbetsgivaren lämna information till dig om vilka åtgärder som hen planerar eller är genomförda. Arbetsgivaren ska även se till att skyddsombud ges möjlighet att medverka i att komma till rätta med riskerna. Om svaret dröjer, sök då gärna upp arbetsgivaren och fråga varför. Om arbetsgivarens svar har kommit in innan svarstiden är slut och du är nöjd med arbetsgivarens svar gör du ingen begäran om ingripande till Arbetsmiljöverket.
  6. Om arbetsgivarens svar inte kommit in innan svarstiden är slut eller om du inte är nöjd med svaret kan du vända dig till Arbetsmiljöverket. Du fyller då i myndighetens blankett och skickar den tillsammans med en kopia av din begäran och arbetsgivarens eventuella svar. Observera att du inte får skärpa kraven eller ändra på kraven som ställts på arbetsgivaren i din begäran till Arbetsmiljöverket. Du kan däremot ta tillbaka din begäran om ingripande när som helst. I de fall du delvis har accepterat arbetsgivarens svar men till exempel inte tidsplanen för åtgärderna är det bra om det framgår av din begäran till Arbetsmiljöverket.
  7. När dokumenten har kommit in till Arbetsmiljöverket kontrollerar de att de formella kraven i 6 kap. 6a § arbetsmiljölagen respektive 19a § arbetstidslagen är uppfyllda. Är de formella kraven uppfyllda prövar myndigheten din begäran. Oftast sker det genom en eller flera inspektioner. Observera att Arbetsmiljöverket enbart prövar det som du har begärt i din framställan. Deras prövning leder fram till ett beslut om föreläggande (de tvingar arbetsgivaren att genomföra åtgärder) eller förbud (de tvingar arbetsgivaren att sluta med något som inte är tillåtet) eller till ett beslut om att myndigheten inte beslutar om föreläggande eller förbud.
  8. Både du som skyddsombud och arbetsgivaren kan överklaga Arbetsmiljöverkets beslut. Om det blir aktuellt för dig att överklaga är det viktigt att känna till att du inte har rätt att överklaga om det finns ett huvudskyddsombud. Då är det huvudskyddsombudet som ska överklaga.
Notera: Du kan inte heller begära att Arbetsmiljöverket ingriper när det gäller arbetsgivarens skyldigheter enligt medbestämmandelagen (MBL), arbetsgivarens personalpolicy, sådant som regleras i lagen om anställningsskydd (LAS), affärsmässiga strategier, konflikthantering på individnivå och tolkning av kollektivavtal.

Ett lokalt skyddsombud kan enbart begära åtgärder inom det egna skyddsområdet. Skyddsombud har bara rätt att begära åtgärder enligt 19a § arbetstidslagen om arbetstidslagens regler inte ersatts av kollektivavtal.

Om reglerna har ersatts av kollektivavtal är det istället de fackliga organisationerna och arbetsgivaren som ska bevaka att avtalet följs, varken skyddsombud eller Arbetsmiljöverket kan agera då.

Observera: Som skyddsombud kan du även (till chefen) begära en undersökning av arbetsförhållandena på din arbetsplats via samma lagstöd, 6 6a. Exempel på detta kan vara en psykosocial arbetsmiljöblankett som ni delar ut till era arbetskollegor, i samverkan med chefen.

Blankett för begäran om Arbetsmiljöverkets ingripande hittar du här.

Källa: av.se
Kategorier
Nyheter

Måste jag berätta om min sjukdom för min arbetsgivare?

Tror du att du måste berätta för din arbetsgivare om vilken sjukdom du har? Nej, enligt en ombudsman från Kommunal som hänvisar till sjuklönelagen.

Ombudsmannen skriver bland annat att:
Man behöver aldrig berätta vilken sjukdom man har enligt sjuk­lönelagen, som styr de första 14 dagarna vid sjukfrånvaro. Om man är sjuk mer än sju dagar i följd måste man dock ha ett läkarintyg, där det inte heller behöver framgå vilken sjukdom man har utan hur man är förhindrad att arbeta.

En arbetsgivare har rätt att fråga efter vilken sjukdom du har, men du behöver inte svara på frågan. En arbetsgivare har inte rätt att vägra dig sjuklön om du skulle vägra att ange sjukdomsorsaken.

Länk till svaret från ombudsmannen på ka.se

Länk till sjuklönelagen

Källa: ka.se
Kategorier
Nyheter

Skyddsområdet viktigare än du tror

SAF och LO kom överens 1942 och införde begreppet skyddsområde, att skyddsombuden skulle vara förtrogna med riskerna inom sina respektive skyddsområden.

Skyddsombuden ska utses för ett skyddsområde som de känner till. De ska vara förtrogna med arbetsförhållandena och riskerna. Vid indelning i skyddsområden ska hänsyn tas till arbetsställets storlek, arbetets natur och arbetsförhållandena i övrigt. Finns det fler fackliga organisationer på ett och samma arbetsställe ska de samråda om indelningen i skyddsområden.

Arbetsgivarens underrättelseplikt är begränsat till det skyddsombud som är verksamt inom det skyddsområde som berörs. Det kan finnas en överenskommelse mellan arbetsgivaren och huvudskyddsombuden att det är dessa som i första hand underrättas och sedan är det huvudskyddsombudet som utser lämpligt skyddsombud att delta vid planeringen.

Enligt en dom i AD (Arbetsdomstolen) 2012 nr 90, fann AD att ett skyddsombud som blivit förflyttad från en arbetsplats (L) till en annan (S), inte längre ansågs verka som skyddsombud. Förflyttas skyddsombudet utanför sitt anmälda skyddsområde förlorar denne uppdraget såvida inte facket anmäler ett ändrat skyddsområde till arbetsgivaren.

Skyddsombud24 tolkar det som beskrivs ovan att ett skyddsombud som inte har ett anmält skyddsområde, inte heller kan verka som skyddsombud. Därför är skyddsområdet en väldigt viktigt detalj, rent rättsligt. Lägg också till att facket i det aktuella fallet ovan inte hade anmält något särskilt arbetsställe eller skyddsområde till arbetsgivaren. Själva fallet handlade om ett skyddsombud hade utsatts för föreningsrättskränkning eller inte. Men detaljer som framkom gjorde att även skyddsområdet kom att tolkas. Arbetsdomstolen gjorde en strikt tolkning av de regler som finns.

Källa: Steinberg, Maria – Skyddsombudsrätt, femte upplagan, 2018.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: En översikt

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

En översikt:

Reglerna om skyddsombud finns främst i det sjätte kapitlet (KAP 6 AML), i arbetstidslagen (ATL) och i arbetsmiljöförordningen (AMF).
Det finns flera slag av skyddsombud:

  • lokala skyddsombud (2 § KAP 6 AML)
  • regionala skyddsombud (2 § KAP 6 AML)
  • huvudskyddsombud (3 § KAP 6 AML)
  • studerandeskyddsombud (17 § KAP 6 AML)
  • elevskyddsombud (18 § KAP 6 AML)

Skyddsombudens övergripande uppgifter är att företräda arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor, verka för en tillfredsställande arbetsmiljö och bevaka att det finns tillräckliga skydd för risker i arbetsmiljön och över att arbetsgivaren genomför systematiskt arbetsmiljöarbete (4 § KAP 6 AML).

Skyddsombuden ska företräda arbetstagarna. De är arbetstagarnas representant, talesman, försvarsadvokat och språkrör när det gäller arbetsmiljön i förhållande till arbetsledarna, cheferna, personalkonsulenten, skyddskommittén, företagshälsovården och Arbetsmiljöverket. Sedan 2010 har de även rätt att företräda inhyrda arbetstagare och entreprenadanställda i vissa fall (4, 6 a och 7 §§ AML).

Arbetsgivaren har en skyldighet att underrätta skyddsombuden om förändringar av betydelse för arbetsmiljön inom ombudets område (4 § KAP 6 AML). Skyddsombuden har rätt att ta del av de handlingar som behövs, som exempelvis:

  • få kopior av skriftliga meddelanden som lämnats till arbetsgivaren av Arbetsmiljöverket
  • få kopia av arbetsskadeanmälan

Skyddsombuden har rätt att avbryta ett visst arbete, så som:

  • omedelbar fara för arbetstagares liv eller hälsa
  • ensamarbete ur skyddssynpunkt
  • brott mot förbud (7 § KAP 6 AML)
Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Rättsskydd

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Rättsskydd:
Skyddsombuden har i sitt uppdrag ett särskilt rättsskydd.
Det omfattar:

  • Rätt till erforderlig utbildning (4 §)
  • Rätt till ledighet (5 §)
  • Rätt till lön (5 §)
  • Rätt att inte hindras (10 §)
  • Tillträdesrätt till ”främmande” arbetsplatser (10 §)
  • Rätt att inte få sämre arbetsförhållanden eller anställningsvillkor under eller efter uppdraget (10 §)
  • Rätt till skadestånd i vissa fall (11 §)
  • Befrielse från skadestånd vid skyddsombudsstopp (7 §)
  • Skydd enligt förtroendemannalagen, om kollektivavtal finns (16 §)
  • Rätt att få sitt namn uppsatt på ett anslag på arbetsstället eller att det blir känt på annat sätt (10 § AMF)

De som valt skyddsombuden är skyldiga att skriftligen underrätta arbetsgivaren (10 § AMF).
De som valt skyddsombuden har rätt att avskilja dem från uppdraget (6 § AMF).
Skyddsombuden har en rättslig skyldighet. De omfattas av reglerna om tystnadsplikt och sekretess (7 kap. 13 §).

Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Rätt att yttra sig

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Rätt att yttra sig:
Skyddsombuden har rätt att lämna yttrande i vissa fall.

  • Kameraövervakning (Lag 1998:150): Om övervakningen avser en arbetsplats ska yttrande från skyddsombud, skyddskommitté eller en organisation som företräder de anställda på arbetsplatsen vara bifogat i ansökan.
  • Asbest (AFS 2006:1): Skyddsombuden ska yttra sig då arbetsgivaren söker tillstånd att bearbeta asbest och material som innehåller asbest vid forskning, utveckling och analys samt vid rivning och bearbetning (14-16 §§).
  • Bekämpningsmedel (AFS 2012:6): Den arbetsgivare eller företag som ska arbeta med bekämpningsmedel ska söka tillstånd. Till detta ska det bifogas yttrande från skyddsombud.
  • Innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer (AFS 2000:5): För tillstånd krävs yttrande från skyddsombud.
  • Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19): Skyddsombudet ska yttra sig innan arbetsgivaren sänder in ansökan om tillstånd.
  • Minderåriga (AFS 2012:3): Om det finns ett skyddsombud eller elevskyddsombud ska ombuden få möjlighet att yttra sig över valet av arbetsuppgifter för minderåriga (4 §).
Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Rätt till information

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Rätt till information (6 kap. 6§ AML):
Skyddsombuden har rätt att bli informerade.
Regeringen har framhållit att ”skyddsombuds rätt till information kan vara mer vidsträckt än informationsrätten enligt medbestämmandelagen”.

För att skyddsombudets uppdrag ska bli meningsfullt måste de få ta del av olika handlingar och få information av arbetsgivaren. Enligt förarbetena bör de i princip ha befogenhet att ta del av alla handlingar och upplysningar som arbetsgivaren har gällande arbetsmiljön”.

Exempel på sådana handlingar kan vara statistik över arbetsskador och sjukfrånvaro, arbetshygieniska arbetsmedicinska utredningar, förteckningar över minderåriga, meddelanden från tillsynsorgan, intyg över besiktningar, planlösningar, tillbud och en översikt av arbetsgivarens arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet (vid tio eller fler anställda måste arbetsgivaren dokumentera arbetet årligen).

Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Så mycket kan du få om du skadar dig

Har du koll på hur mycket pengar du skulle kunna få vid en sjukdom eller om du skadar dig på jobbet? Försäkringskassan, AFA och Svensk försäkring har skapat en plattform för att få fram preliminära resultat.

På ersättningskollen kan du på ett enkelt sätt få koll på hur mycket du skulle kunna få om du blir sjuk eller skadar dig på jobbet.

Alla beräkningar baseras på de uppgifter om försäkringsskydd som Försäkringskassan och varje anslutet försäkringsbolag lämnar till Ersättningskollen. Beräkningarna baseras även på vad du själv skriver in. Det kan även finnas särskilda villkor och andra faktorer som påverkar försäkringsskyddet och ersättningsnivåerna.

Kolla gärna in ersättningskollen här.