Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Skyddsområde

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Skyddsområde (6 kap. 4§ AML):
Ett skyddsområde är det område inom vilket skyddsombudet verkar. Bakgrunden till att ha ett visst område var att skyddsombuden inte alltid visste vilka de skulle företräda. Det ledde till att SAF och LO 1942 införde begreppet skyddsområde i sin första överenskommelse om säkerhet. Varje skyddsombud skulle ha sitt område.

Skyddsombuden ska inom sitt område bevaka att arbetsgivaren inte bryter mot arbetsmiljölagen eller gällande föreskrifter och att arbetsgivaren uppfyller lagens krav om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Skyddsombuden ska utses för ett skyddsområde som de känner till. Vid indelningen ska hänsyn tas till arbetsställets storlek, arbetets natur och arbetsförhållandena i övrigt. Finns det fler fackliga organisationer på en och samma arbetsplats ska de samråda om indelningen i skyddsområden. Kan de inte komma överens kan en kontakt tas med arbetsgivaren och i sista hand med Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivarens underrättelseplikt är begränsat till det skyddsombud som är verksamt inom det skyddsområde som berörs. Enligt 6 kap. 6 a§ AML kan skyddsombuden begära undersökning (exempelvis psykosociala) av förhållandena inom sitt speciella skyddsområde.

Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Skyddsombudsrätt: Hänvändelserätten

I serien skyddsombudsrätt går vi igenom skyddsombudens rättsliga ställning och olika verktyg som skyddsombuden kan använda.

Hänvändelserätten (6 kap. 6a§ AML):
Till skillnad från skyddsombudsstopp finns vid en framställning enligt 6 kap. 6a§ AML inget krav på att Arbetsmiljöverket fattar ett beslut direkt. Därför kan handläggningen pågå under en viss tid och innefatta flera brevväxlingar och förrättningar.

Arbetsmiljöverket ska undersöka om skyddsombudens framställan innehåller ett krav på ingripande och inte endast är en handling för kännedom eller för att få råd. De ska även kontrollera att framställan gjorts av behörigt skyddsombud för det aktuella arbetsstället och om skyddsombudet först har vänt sig till arbetsgivaren för att få rättelse. Framkommer det att skyddsombudet inte har tagit kontakt med arbetsgivaren först kan hänvändelsen avvisas. Skyddsombuden har alltid rätt att återkalla sin framställan.

Stegen innan hänvändelsen (6 6a) kan användas är:

  • Informera närmsta chef om problematiken.
  • Utför inte chefen någon åtgärd kan man gå till nästa chef (oftast förvaltningschef inom kommuner och VD inom privata aktörer samt ordförande inom föreningar).
  • Utförs det ändå inga åtgärder finns det skäl att lämna en hänvändelse till arbetsgivaren.
  • Utför arbetsgivaren ändå inga eller otillräckliga åtgärder baserat på svaret man får kan hänvändelsen skickas till Arbetsmiljöverket.
Källa: Skyddsombuds och arbetsmiljöombudsrätt, Maria Steinberg.
Kategorier
Nyheter

Kräv en god introduktion på nya jobbet

Du, som är ny på jobbet, löper 4 – 6 gånger större risk att få en arbetsskada under första månaden, jämfört med en person som varit anställd i ett år.

Alla har rätt till en säker arbetsdag, men varje vecka skadas minst 20 bemanningsanställda, skriver Arbetsmiljöverket. Som bemanningsanställd är man ofta ny på jobbet och därmed extra utsatt för skador. Även om du är erfaren och kompetent är varje arbetsplats unik, med sin egen kultur, arbetsmiljö och risker.

Vid en introduktion ska du få information om

  • arbetsuppgifterna och hur du ska utföra dessa
  • manualer, checklistor och andra skriftliga instruktioner som behövs i arbetet
  • vilka olycksrisker som finns i arbetet och hur man kan skydda sig mot dessa
  • vilken eventuell personlig skyddsutrustning som finns och om hur man använder den
  • hur eventuella verktyg, maskiner och annan utrustning fungerar
  • var brand- och första-hjälpen-utrustning finns, samt hur larmrutiner fungerar.

Det är även viktigt att du får information om

  • de allmänna rutinerna på arbetsplatsen, lokaler, fikatider och lunchställen samt övrigt som underlättar för dig att känna dig delaktig
  • vem du ska vända dig till med frågor om arbetsmiljön
  • vilka som är dina närmaste chefer och eventuella handledare. Du ska även få information om skyddsombud och fackliga företrädare.

Källa: Arbetsmiljöverket. Klicka här för mer information.

Kategorier
Nyheter

Var noga när du skriver arbetsskada

Var noga när du skriver din arbetsskada. Vad du skriver och hur du skriver kan nämligen spela en stor roll i utfallet.

Du kan få ersättning för skador som beror på olycksfall i arbetet eller olycksfall som inträffar på väg till eller från arbetet. Du kan också få ersättning för skador som du har fått på grund av till exempel:

  • tungt eller ensidigt arbete
  • vibrationer eller skakningar
  • buller
  • olika kemiska ämnen
  • psykiskt påfrestande arbetsförhållanden.

Det måste dock finnas medicinsk kunskap om att det finns ett samband mellan din skada och det du utsätts för i ditt arbete.

Även om du inte kan få ersättning från Försäkringskassan kan det finnas andra ersättningar du kan ansöka om.

  • Om du är anställd kan du ha rätt till ersättning från AFA Försäkring. Fråga ditt fackförbund eller din arbetsgivare. AFA Försäkring
  • Om du har en privat olycksfallsförsäkring kan du ha rätt till ersättning från ditt försäkringsbolag.

Så skriver försäkringskassan på sin hemsida. Ska du däremot söka ersättning för en arbetssjukdom från AFA kan det vara bra att kika igenom listan här nedanför. Den kan möjligen spela en stor roll i utfallet.

Arbetssjukdom som har godkänts av Försäkringskassan eller som finns med på ILO-förteckningen nedan (besvären måste vara kvar i minst 180 dagar efter dagen då sjukdomen visade sig).

ILO-förteckningen

ILO-konventionen, förteckning över yrkessjukdomar (reviderad 1980).

 Yrkessjukdomar Arbete som medför exponering för risker*
 1 Pneumokonioser orsakade av fibrosframkallande mineralpartiklar (silikos, antrakosilikos, asbestos) och silikotuberkulos förutsatt att silikos i väsentlig grad orsakat arbetsoförmågan eller döden. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 2 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av hårdmetalldamm. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 3 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av damm av bomull (byssinos), lin, hampa eller sisal. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 4 Astma orsakad av sensibiliserande eller irriterande ämnen som kan ge dessa effekter och som förekommer i arbetsprocessen. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 5 Extrinsic allergisk alveolit och sviter därav orsakade av inandning av organiska dammpartiklar (enligt bestämmelser i landets lagstiftning). Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 6 Sjukdomar orsakade av beryllium eller giftiga föreningar därav. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 7 Sjukdomar orsakade av kadmium eller giftiga föreningar därav. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 8 Sjukdomar orsakade av fosfor eller giftiga föreningar därav. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 9 Sjukdomar orsakade av krom eller giftiga föreningar därav. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 10 Sjukdomar orsakade av mangan eller giftiga föreningar därav. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 11 Sjukdomar orsakade av arsenik eller giftiga föreningar därav. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 12 Sjukdomar orsakade av kvicksilver eller giftiga föreningar därav. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 13 Sjukdomar orsakade av bly eller giftiga föreningar därav. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 14 Sjukdomar orsakade av fluor eller giftiga föreningar därav. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 15 Sjukdomar orsakade av koldisulfid. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 16 Sjukdomar orsakade av toxiska halogenderivat av alifatiska eller aromatiska kolväten. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 17 Sjukdomar orsakade av bensen eller dess giftiga homologer. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 18 Sjukdomar orsakade av giftiga amino- och nitroderivat av bensen eller dess homologer. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 19 Sjukdomar orsakade av nitroglycerin eller andra estrar av salpetersyra. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 20 Sjukdomar orsakade av alkoholer, glykoler eller ketoner. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 21 Sjukdomar orsakade av kvävande gaser: kolmonoxid, cyanväte eller toxiska föreningar därav, svavelväte. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 22 Hörselnedsättning orsakad av buller. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 23 Sjukdomar orsakade av vibrationer (rubbningar i muskler, senor, ben, leder, perifera blodkärl eller perifera nerver). Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 24 Sjukdomar orsakade av arbete i komprimerad luft. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.
 25 Sjukdomar orsakade av joniserande strålning. Allt arbete som medför exponering av joniserande strålning.
 26 Hudsjukdomar orsakade av fysiska, kemiska eller biologiska faktorer som ej tagits upp under andra rubriker. Allt arbete som medför exponering för den aktuella risken.
 27 Primär hudcancer orsakad av tjära, beck , mineralolja, antracen eller föreningar, produkter eller rester av dessa substanser. Allt arbete som medför exponering för den aktuella risken.
 28 Lungcancer eller mesoteliom orsakade av asbest. Allt arbete som medför exponering för den aktuella risken.
 29 Infektions- eller parasitsjukdomar förvärvade i yrkesarbete som medför särskilt stor risk för smitta. a) Hälsovårds- och laboratoriearbete
b) Veterinärarbete
c) Hantering av djur, djur-kroppar, delar av djur-kropp och handelsvaror som kan ha blivit kontaminerade av djur, djurkroppar eller delar av djurkroppar
d) Annat arbete som medför särskilt stor risk för kontaminering
* När den här förteckningen tillämpas tas hänsyn till exponeringens art och grad.

Tillämpning inom AFA Trygghetsförsäkring (inklusive PSA)

Punkt 23:
Omfattar även karpaltunnelsyndrom, handledsartros, tumbasartros (CMC 1) och fingerledsartros som orsakats av vibrationer

Punkt 29:
Förutsättningarna i § 3 (TFA-villkoren) eller i § 2 (PSA-avtalet) ska vara uppfyllda.

Länk till AFA hittar ni här.

Kategorier
Nyheter

Tipsa Arbetsmiljöverket!

Har du någonsin gått förbi ett bygge, vägarbete eller sett stressen i ögonen på vårdare och tänkt du att du inte kan göra något, men skulle önska? Det går faktiskt. Och vi berättar hur.

Tips om missförhållanden (ej arbetstagare) – Har du kännedom om en arbetsplats där arbetsmiljön inte är bra men där du själv inte arbetar så är det denna kategori du ska välja i kontaktformuläret. Du bör särskilt ange om du vill vara anonym. Det kommer då att beaktas genom en sekretessprövning vid en eventuell förfrågan att ta del av uppgifterna.

Arbetstagares anmälan – För dig som vill anmäla missförhållanden på den arbetsplats där du arbetar. Anmälningarna från arbetstagare omfattas av sekretess enligt 28 kap. 14 § i offentlighets- och sekretesslagstiftningen (OSL). Detta innebär i praktiken att myndigheten, vid en förfrågan från arbetsgivaren eller annan utomstående, endast svarar att de varken kan bekräfta eller dementera om det finns en anmälan om missförhållanden från en arbetstagare.

Så här kan du kontakta Arbetsmiljöverket:

Telefon:
010-730 90 00 (vardagar mellan klockan 08.00 – 16.30)

Myndigheten besvarar dina frågor om arbetsmiljö och ger dig stöd i användningen av deras e-tjänster. Du kan även tipsa Arbetsmiljöverket om missförhållanden på en arbetsplats.

Om du har en allmän arbetsmiljöfråga är du också välkommen att skicka in den via myndighetens kontaktformulär.

Jourtelefon:
08-737 15 55

Endast vardagar efter 16.30 fram till 08.00 samt lördagar och söndagar.

Kategorier
Nyheter

Appen som ska samla ditt lärarliv

Utvecklad tillsammans med lärare – för lärare, lyder slogan. Lärarschemat är en Iphone- och Ipad-app för alla Sveriges lärare. Där har Lärarförbundet samlat smarta funktioner som lärarschema och sammanställning av arbetstid.

En del av er känner säkert redan till den. Men för er som inte gör det kan vi tipsa om detta smarta verktyg som samlar dina arbetstider, schema och kontakter på ett och samma ställe.

Så kommer du igång med Lärarschemat

Fyra steg för att snabbt komma igång. För att få ut så mycket som möjligt av Lärarschemat är det bra om du kan avsätta cirka 15 minuter för att komma igång.

  1. Ladda ner appen från App Store.
  2. Ange om du har ferietjänst eller semestertjänst. Lärarschemat fungerar lika bra för båda.
  3. Du kan välja att skapa ett konto i appen. Med ett konto har du all din information automatiskt säkerhetskopierad och synkad mellan olika enheter.
  4. Lägg in ditt schema – lektioner, konferenser, arbetsplatsträffar med mera. Gör det för en vecka och upprepa så långt schemat sträcker sig
  5. Lägg in kontaktuppgifter till dina kollegor, glöm inte att fråga först! Du kan också importera kontakter från din adressbok.

Källa: Lärarförbundet

Kategorier
Nyheter

Sju tips att hantera gnället på jobbet

Ledarskapsutvecklaren Kerstin Lilje Brinck tipsar om vad som krävs för att få stopp på gnället – och vända det till något positivt, skriver tidningen Arbetsliv.

Gnäll kan både irritera och smitta av sig. Det kan vara frestande att slå dövörat till, men det finns bättre sätt att hantera gnälliga kollegor:

1 Lyssna och utforska

2 Dras inte med

3 Avfärda inte gnäll

4 Återkoppla med välvilja

5 Stärk ditt självledarskap

6 Få koll på ditt förhållningssätt

7 Förebygg gnäll

Läs gärna hela artikeln här.

Kategorier
Nyheter

Sommarjobbare eller ny på jobbet?

Den som är nyanställd eller har kommit tillbaka till arbetet efter exempelvis föräldraledighet behöver få aktuell information om arbetsplatsen och det förebyggande arbetsmiljöarbetet, skriver prevent.

Statistik visar att det är de nyanställda som oftast drabbas av skador i arbetet. En mängd olyckor inträffar den första timmen, dagen eller veckan på jobbet.

Introduktionen är ett unikt tillfälle att ge den som är ny, har haft en längre frånvaro eller har blivit omplacerad på arbetsplatsen, kunskaper om företaget, arbetskamraterna, yrket och arbetsplatsen. Men även om risker och hur de ska hanteras.

Den nyanställde har rätt att få information om hur arbetet ska utföras och om arbetsplatsen och arbetsmiljön i stort.

Introduktionen bör svara på frågor som:

  • Vem har ansvaret?
  • Vem vänder man sig till i olika situationer?
  • Vilka är rättigheterna och skyldigheterna?

Läs gärna mer här.

Kategorier
Nyheter

Thrive – tjänsten som ser över den psykosociala arbetsmiljön

Thrive är en tjänst som ställer frågor till medarbetarna om den psykosociala arbetsmiljön. Det skriver tidningen Arbetsliv.

Frågorna ställs varje vecka och handlar om arbetsbelastning, meningsfullhet, ledarskap och psykosocial arbetsmiljö utifrån den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4. Att svara på de elva frågorna tar mindre än en minut på datorn eller i mobilen och svaren analyseras sedan av coacher.

Till skillnad från liknande verktyg läggs stor vikt vid att ge återkoppling till cheferna och komma med förslag på hur arbetsmiljön kan bli bättre.

”Har en grupp höga eller låga resultat på arbetsbelastning diskuterar vi vad man kan göra, säger Lena Roos, projektledare och ansvarig för att leda individer och team på utvecklingsföretaget Tentio som tagit fram tjänsten”.

Thrive lanserades i slutet av januari och riktar sig till företag och organisationer som vill förbättra sin arbetsmiljö. Läs hela artikeln här.

Kategorier
Nyheter

Webbverktyg ska göra arbetslivet mer jämställt

Snart är det premiär för Arbetsmiljöverkets nya digitala verktyg som kan göra skillnader mellan kvinnors och mäns arbetsmiljöer synliga. Det skriver tidningen Arbetsliv.

Hemtjänster och tekniska förvaltningar i 59 kommuner valdes ut. Fokus för inspektionerna låg på verksamheternas styrning och organisation. Och även om organisationerna såg likadana ut på papperet, visade inspektionerna att det fanns många skillnader i hur arbetet organiserades i praktiken.

Bland annat hade de tekniska förvaltningarna färre medarbetare per chef och närmare till den politiska ledningen och besluten.

Läs hela artikeln här.